Tänk, en sån vacker tanke.

Tänk så vackert. Att vi människor, både du och jag, kan bidra med något så kraftfullt som fred. För när vi sluter fred med oss själva och vad vi har varit med om, då bidrar vi till något större. 

Så om vi börjar idag, var och en av oss. Vi sluter fred med vår inre kritiker, våra inre demoner och kliver av det stora slagfältet med allt och alla som gjort oss illa. Vi släpper svärdet och avväpnar motståndet. Här och nu. I en minut. 

Det vackra ordet heter Närvaro. 

Det betyder inte att vi stoppar huvudet i sanden. Vi avväpnar endast det inre motståndet till det som bidrar till separation, inre konflikter och smärta. Låter oss landa in i den visa tystnaden en stund. Landar djupare ner i kroppen. Och där hör vi äntligen vår ljusa inre röst, som berättar att motståndet mot det förgångna, nutiden och framtiden endast är ett virrvarr av traumaenergi och stress. Lugn. Lugn, vyssjar hon oss.

Jag vet. Kanske vill du kontrollera världen. Kanske är du arg för att världen inte kan bättre just nu. Eller är det tvärtom? Att våra motgångar, både globala och personliga, bara banar väg för djup läkning, lärdomar och expansion – skiten som stiger till ytan och gör obalanserna synliga.

Kanske, om vi alla bara landar i vårt nervsystem en stund. Lugnar dramat och traumaenergin. Då bidrar vi till fred. Tänk, en sån vacker tanke.

Ska vi prova? 

En minut i närvaro. 

❤️❤️❤️